Så mycket att säga, vem orkar läsa?
En total blogg uppdatering är verkligen vad som behövs här särskilt nu när jag har fått en hel del kritik men även en hel del undringar kring hur jag mår i och med att bloggen har vart in i det närmsta övergiven ett tag nu. Läs hela så får du en förklaring...
Det fåniga är att jag skulle vilja säga att det beror på att jag inte alls har mått så bra som jag har låtsas, har inte kunnat sova och så. Det är visserligen sant, men egentligen ska väl ingen med mitt liv gnälla? Har arbete att göra så det står mig upp över öronen och ändå får jag inget gjort, just därför att jag har massor att göra och då blir jag extra ineffektiv och gör ingenting istället. Alltså kan man säga att jag ligger långt efter i skolan, eller jag bör i alla fall jobba in 22 högskolepoäng (hp) väldigt snart och det är ganska mycket! Fast det är väldigt lite uppgifter att göra egentligen och jag skulle säkert kunna fixa alltihop på bara 2 timmar om jag bara orkar ta mig i kragen och sätta mig ner och fixa det!
Sen känns det som om mina chefer (alla fyra) hela tiden flåsar mig i ryggen och vill att jag ska jobba precis hela tiden. Kanske borde vara glad för det eftersom jag har en väldigt fin lägenhet och snart har jag studerat i två år UTAN studielån, vilket ju borde kunna ses som en bedrift. Men jag vet faktiskt inte om jag orkar längre och det är det som har gjort mig lite funderande och halvt deprimerad på sista tiden, kan jag verkligen leva med ett misslyckande... Alltså, ett studieuppehåll vore underbart, men vad i hela fridens namn ska jag göra då? Och kommer jag att orka tillbaka till skolan... Det är tankar i den stilen som helt går runt i min hjärna nu och leder till att jag faktiskt tycker synd om mig själv.
Jag var ute och gick igår och tankarna bara malde i stil med "varför åker inte jag utomlands och jobbar ett år", "varför skaffar inte jag familj för", "varför gör alla andra allt som jag borde göra" och ni hör ju själva vilka sjuka tankar det här är! Hur många skulle inte vilja vara jag egentligen? Jag har ju allt!! Om två år har jag en utbildning, jag har 4 jobb som gör att jag SLIPPER studielån, jag har en jättefin lägenhet, jag har en hel del roliga vänner och jag har en underbar pojkvän som verkligen gillar mig och ändå är jag gnällig och otacksam- fy sjutton för mig själv säger jag bara nu ska jag FÖR SJUTTON se till att RYCKA UPP MIG TOTALT och bli den gamla vanliga "Tetten" som log och faktiskt var glad- tjejen som klarade allt!
Slut på gnället - Tette är tillbaka ;-P
Kommer dock inte att uppdatera bloggen i helgen eftersom jag åker iväg och jobbar igen (en ledare i en annan grupp blev sjuk så jag får rycka in som "den räddande ängeln") men det ska bli lite kul med omväxling faktiskt! Vad mer då? Ja en del vandliga saker har ju också hänt, kom tillexempel ganska nyligen hem från Fina och Danne där jag var och åt Taco och så har jag haft tre hyfsat bra lektioner på min VFU idag också. Pratat med Becca gjorde jag i morse och hoppas att du hittar din ö snart gumman!!!!
Det sista jag gjorde innan jag skriv ner detta var att göra ett IQ test som Danne hade letat fram... Det gick tillräckligt bra för att jag ska känna mig nöjd i alla fall.
Namn: Therese
Ditt totalresultat: 120
Resultatkategori: Hög
ÄSCH!!!! Hade 3 saker som skulle piffat upp det här inlägget... En youtube länk, en sida med hela mitt IQ test och en bild på mig, men inget ville funka, så hoppas du orkar läsa ett så trist inlägg!!! Kommentera gärna!
Jag orkar läsa =P
Men asså tråkigt att höra att du har sånna tankar, men du är inte ensam, vi alla har sånna tankar då och då. Jag hade ju ffs sånna tankar förra sommaren, dels för omtentorna (jag var beredd att hoppa av, men tack vare mamma och ett hjävla anamma så fixade jag det iaf)och sedan allt annat som hände... men saker vänder.
Du får fokusera på det som är viktigt. Du kan inte behaga alla utan jag tycker du ska ta och softa ner på jobbandet då det bara verkar stressa upp dig. Eller annars satsa på jobbanadet och lägga ner studierna?
Det blir allt vanligare att man sackar efter med skolan och det är såå jobbigt och man måste ju då väga om det är värt att träla ihjäl sig eller lägga det på hyllan ett tag. Valet är bara ditt. Lycka till! kramen